Att vara två..

Det som är viktigast för mina hundar det är att vara varandra nära och sedan i andra hand att vara resten av sin flock nära.Den människa el männsikor som räknas till dess flock.

Skulle jag lämna en utav dem ensam hemma dem skulle ha mkt svårare att acceptera det om det ens skulle funka alls jämnfört med om jag lämnar dem ihop.. Då dem har en trygghet i varandra och  dem speglar sig hela tiden i varandra kanske ännu mer än många andra raser...som inte är av urtyp el har extra nära släktskap med vargen.

Jag har tränat mina hundar att tex kunna gå separata promenader sedan dem var valpar och det funkar om det behövs men jag lämnar aldrig ngn utav dem ensam utan då får den ena vara med människo sällskap.Ändå är det svårt för dem att gå skilda vägar ...det är inget dem tar helt med ro.

Om jag åker någonstans med en utav dem så vill hela tiden den hund jag har med mig att vi ska gå åt rätt håll dvs hemmåt...om vi åkt till stan med tåg är rätt håll att gå gå till tåget för dem vet då kommer man hem..så alltid bråttom hem..

Okami har en period levt som ensamhund det var inget planerat att det blev så och det var en begränsad tid.Jag upplevde att han blev mkt mer passiv och innesluten han visade inte sitt rätta jag som innan.Jag hade ändå under denna tid en daghund jag passade åt sin ägare en tik som kompis åt Okami men det var ändå inte riktigt samma sak med en hundkompis  som kom och gick..När han återigen fick sällskap 24 /dygnet blommade han upp igen det var ju även en varghund kompis han fick vilket är det allra, allra bästa ;)

Jag hade nog inte kunnat ha Okami som ensam hund en längre tid med vetskapen om hur dessa hundar lever upp till vad dem är i en fyrbent flock... deras betende från vargen kommer fram desto mer i interaktion med övrig fyrbent flock..Man kan stänga av tv och bara sitta och titta på dem.

En anledning att ha dessa hundar helt klart ...man har dem för deras skull och inte bara för sin egen man har dem för att få vara del av deras flock.